Old school

Arbmans har onekligen präglat mig. Mycket kan jag lämna bakom mig men annat går att plocka med och förädla. Varken människan eller branschen jag verkar i uppfanns igår. Sofia Gumaelius, en framträdande feminist, även aktiv i Fredrika Bremer-förbundet, startade Gumaelius, Sveriges, kanske världens, äldsta reklambyrå 1877. Bara en sådan rallarsving gör en liten i sammanhanget. Även Arbmans.

Det finns redan många spaltkilobyter med historier om Arbmans så jag kommer inte blogga, v-logga eller podcasta men från gång till annan fyller jag på med egna och andras upplevelser som har koppling till byrån.

Har ni inget intresse av svensk reklamhistoria eller anser att allt uppfanns med YouTube – 
då finns nödknappen här nedan:
Arbmans
Arbmans startade 1953, första kontoret låg i Solna och leddes av Stig Arbman. ”Den kreativa revolutionen” talade man om i början av 1960-talet, framför allt på byrån DDB i New York. Reklamen hade då länge innehållsmässigt bestått mest av glada tillrop, naiva dumheter, slogans och rena överdrifter. Den nya reklamen utgick ifrån att även konsumenter är tänkande varelser och blandade humor med saklighet på ett helt nytt sätt. Bland annat lanserades Volkswagen under begreppet ”Think small”, som var tvärtemot rådande tänkande när det gällde bilreklamen.

De nya idéerna anammades på Arbmans av några medarbetare med Leon Nordin i spetsen. 
Även här var det ett bilmärke som anslog den nya tonen: en liten ful och spartansk Renault, som såldes till lågpris, kallades i annonsrubrikerna för ”Skrytbil?”. 

Arbmans framgångar började och byrån växte med nya kunder och nya medarbetare, som förstod kraften i kreativ reklam. Man sopade hem priser i alla reklamtävlingar och än idag är Arbmans en av de byråer som har flest utnämningar i den svenska Guldäggstävlingen.

Arbmans införde timdebitering som betalningssystem och lät förmedlingsprovisionerna gå tillbaka till kunderna. Under John Melins ledning öppnade 1967 Malmö-kontoret under namnet Arbman 2. I Stockholm hade Arbman tre kontor, ett vardera i Göteborg och Köpenhamn.
Då det begav sig, stilrent och snyggt i Bodoni
Arbmans i Malmö hade den största livsgnistan i ”koncernen”. De andra kontoren tömdes så småningom på sina bästa kreatörer som ville öppna eget. I Malmö stannade de bästa kvar och fortsatte att vara framgångsrika under byrånamnet Arbmans. Titlarna var oviktiga och andra sidan så hade fanns ingen Chief Impact Officer eller liknande hittepå.
Novis eller senior, hade lyxen att husera i eget rum. Då (som nu) med en fyrbent kamrat
Själv kom jag in i tredje akten, som varade i 20 år. När jag började på Arbmans hade jag datorn under armen. Jag anställdes efter blivit synad och bedömd utifrån min portfolio som fanns på en floppy disk. Gert Jacobsson (grafisk designer och en av de första i Skandinavien att anamma datorn inom vårt yrke) studerade min portfolio ner på makronivå, hur typografin var hanterad, proportioner, arbetsprocessen med mera. Minns att det var svettigt men då jag inte har några auktoritetsproblem har jag lärt mig mycket av erkänt duktiga kreatörer och i (arbets)livet.

Väl innanför slussen på Geijersgatan huserade jag på nedre plan, i rummet bredvid satt en annan tongivande legend, en särdeles härlig karaktär, copywritern Per-Henry Richter. Längre in på samma plan fanns även ett omklädningsrum med bastu som var ur funktion. Anledningen till varför? Den var fullproppad med alla guldägg, diplom och andra utmärkelser som håvats hem i kreativitet.
---  fortsättning följer, när andan faller på  ---

Arbmans finns inte längre.
Det finns olika anledningar till varför.
Någon Fågel Fenix lär vi inte få se.
Kanske bäst så. Allt har sin tid.
Rum för Reklam på Landskrona museum har ett fint arkiv
Produktionen var gigantisk, här några exempel
Oppfinnar-Jocke
Det finns mycket att läsa för den intresserade. Säkert roligare ifall man har en koppling men och andra sidan, som med allt, det beror på ens humör och hur man går in i uppgiften. Dessa två är värd tiden som avsätts.

Förföljd av tur av Stig Arbman är ju ett måste för att förstå var det hela började. Stig Arbman var reklamchef på Esselte. I början av 50-talet bestämde han sig för att starta en egen annonsbyrå ihop med en kollega som hette Hallberg. Men Arbman hade inte pengar så det räckte. Han sökte då upp skeppsredaren Sven Sahlén som sköt till likvida medel och även första kunden som hette Banankompaniet (Fyffes).
Uppfinnaren är en helt annan typ av bok, rätt svart och en mycket galen story. Arbmans var under 60- och 70-talet den mest omtalade reklambyrån i Sverige. Överst på tronen fanns Leon Nordin. Kallad för mycket; geni, vild visionär, karismatisk ångvält m m. Alf Mork, art director och regissör på Arbmans i Stockholm, hade honom som chef. Det är tydligt att Mork och Nordin inte drog jämnt. Romanen blev sedermera även en TV-serie och visades i TV3, Ulf Brunnberg spelade ”Chefen”. Jag hade den även som ljudbok (Virgin Records), gavs ut någon gång i den gamla ekonomin, uppläsaren var passande nog Ernst-Hugo Järegård.

Arbman Development blev aldrig som det var tänkt. Bolaget skulle rädda reklammännen att på ålderns höst slippa julskylta på ICA eller i Konsums skyltfönster och istället få flytta till Rivieran, till en plats i solen. Storyn är spännande och underhållande eftersom det satsades mångmiljonbelopp på över 300 tokiga uppfinningar där inte en enda blev till verklighet...

ps. Ett annat underhållande tips är att lyssna på Alf som var Sommarpratare 1990. Den med känsliga öron behöver inte besvära sig. Alf Mork levde 1926-2007.
En fusion mellan två banker. Men i en undersökning var det endast 32% av de tillfrågade ungdomarna som kände till det nya namnet. Arbmans fick uppdraget, producerade då denna reklamfilm som räknas till en av dom allra bästa. Totalt upprepas namnet 9 gånger. Tjatigt men det går att tjata med finess :) Längden på filmen och dess tempo.. det var andra tider...
Guldägg och gröna skogar
Det finns en tävling i kommunikation, Sveriges äldsta och största, Guldägget.
 ”Guldäggets syfte är att höja den kreativa standarden och därmed föra svensk kommunikation framåt.”
Arbmans hade onekligen sina glansdagar; Guld 48 st, Silver 69 st och Diplom 337 st. 
Det går att nämna fler vinster, vad som slår högt utanför Svedala är Cannes Lions. Arbmans och Paradiset DDB, två helt olika kulturer, har det gemensamt då det begav sig, att båda har vunnit två Grand Prix var. Hatten av.
Att vinna priser anses som en måttstock på ens kreativitet. Det finns ett som dock är kanske kommunikationsbranschens finaste; PlatinaäggetInga snabba kickar här inte då det kräver en prestation med visat resultat över tid. ”Bra kommunikation är oftast frukten av ett lagarbete. Men över en längre tidsperiod går det otvetydigt att urskilja människor som med sin begåvning och personlighet mer än andra har bidragit till reklamens och formgivningens utveckling i Sverige.” Ett flertal sådana personligheter kom från Arbmans.
Här glänser man ikapp som representant med Roger Hatchuel i Cannes. Av dom inbjudna var bl a Ridley Scott (”1984” för Apple), smaka på den. 15 minutes of fame - check!
Back to Top